Jag visste inte mycket om kristen tro när jag växte upp. Jag gick lite i söndagsskola som barn, men det enda jag minns är några killar som var bråkiga. Jag kan bara komma ihåg två tillfällen när jag hörde om Gud när jag var liten. Det var när min mormor fick ett vykort från en kristen granne och i tredje klass när min lärare läste högt ur en bok. Ett kapitel i boken hette: ”När Gud är vår barnvakt”.
På något sätt började jag tro och be till Gud när jag var ca 10 – 11 år. Där jag bodde konfirmerades vi som 13- åringar och under tiden vi läste till konfirmationen bestämde jag mig för att bli en kristen. Jag var väldigt bestämd om detta och brydde mig inte om vad andra tyckte.
Sedan jag började tro har jag aldrig tvivlat på att Gud finns, men har ibland tvivlat på att Gud varit god när jag mött svårigheter. När tiden har gått har jag fått se att Gud kan förvandla situationer och problem när han får ta hand om dem. Jag har sett hur Gud bryr sig om både stora och små saker.
När jag gick i 9:an bad jag om en kompis. Jag hade vänner men ingen bästa kompis. Lite senare hörde jag att en tjej som jag hade pratat med på läger skulle flytta till min hemort. Jag tänkte att det kanske var hon som var mitt bönesvar och det blev så. Det visade sig att vi hade valt samma linje till gymnasiet, samma B- och C-språk och vi hamnade i samma klass. Min kompis var också troende. Vi var verkligen bästisar och umgicks nästan jämt.
Jag har också sett att när jag inte har fått bönesvar eller har fått vänta på bönesvar, så har jag senare fått vad jag bett om på ett mycket bättre sätt än jag själv hade kunnat tänka ut. Det kan gälla t.ex. jobb och andra saker.
Det tog lång tid innan jag träffade min man men när jag träffade honom var jag glad över att Gud hade tänkt ut det så bra och att våra personligheter stämde så bra ihop.
Som kristen får man uppleva att Gud är som en god Far som vill leda oss i livet. Bibeln säger att han har omsorg om oss och våra bekymmer. Man är aldrig ensam.
Ibland behöver vi snabbt hjälp från Gud och han kan använda andra människor till att förmedla uppmuntran och tröst. Vid ett tillfälle var jag i en svår situation. Min man bad för mig på kvällen och upplevde att han kände glädje när vi bad. Det kändes bra. På morgonen innan han gick till jobbet sa han att Gud också hade påmint honom om ett bibelord: ”Var vid gott mod”. Jag blev lugn och under den dagen ordnade sig situationen.
För mig är tron på Guds existens stark. Andra människor har mer frågor omkring detta. Bibeln säger att vi kan se vem Gud är i skapelsen. Vi kan se honom i naturen och i hur fantastiskt han skapat oss människor. Varje nyfödd människa är ett litet mirakel.
Det som ibland hindrar många att tro är den vanligaste frågan: Hur kan en god Gud tillåta lidande? Men man kan också ställa frågan: Varför säger vi människor att det finns gott och ont? Varifrån kommer detta synsätt? Om allt kommit till av en tillfällighet så skulle vi bara kämpa för vår överlevnad, vi skulle inte hjälpa den som är svag och inte heller fundera över vad som är rätt och fel. Frågan om vad som är gott och ont skulle inte finnas, men i stället har vi normer för vad som är rätt och fel och vi anser att man ska hjälpa den som är svag.
I alla kulturer världen över, även om reglerna skiftar, är människor mer överens än man tror om vad som är rätt och fel. I alla kulturer, både de som finns och har funnits, finns det regler som skyddar liv, nära relationer och någon form av äganderätt. Själviskhet och att gå bakom ryggen på sin vän eller att ta någon annans hustru/man anses inte vara rätt. Människor vet, även om de inte alltid följer detta, vad som är det riktiga sättet att uppföra sig mot andra.
Varifrån kommer detta tankesätt? Det enklaste svaret på denna fråga är att det finns någon som har gett oss moral och normer där vi vet vad som är gott och ont, rätt och fel.
Jesus är den mest underbara person som någonsin har funnits. Det finns många historiska bevis, både i bibliska manuskript och utanför bibeln, för att Jesus har funnits. Alla seriösa historiker håller med om detta faktum. När det nu är sant att Jesus verkligen har funnits, så behöver alla ta ställning till vem han verkligen är. Det står i Bibeln att den som söker ska finna. Jesus säger: Jag är vägen och sanningen och livet. Jag tror på Honom.
/Ingela Jansson